På väg mot Kyrkornas världsråd

Publicerat 2014-07-02 av Sofia Camnerin

På väg mot första mötet med Kyrkornas världsråds centralkommitté

Det är supervalår i Sverige och kyrkorna tar på olika trevande sätt allt större plats i samtalet om tro och politik. Equmeniakyrkan är nu på plats i Almedalen och i augusti arrangerar vi Vårgårda möte där alla riksdagspartiers ledare deltar i utfrågningar.

Samtidigt kritiseras svensk politik och debatt emellanåt för ett alltför introvert perspektiv, särskilt i valårstider. Det är dagspolitiska frågor som dominerar – och Sverige.

Kyrkorna kritiseras med lika rätt för att inte ta tillräcklig plats i det offentliga samtalet. Alltför ofta dominerar även ett alltför introvert perspektiv samtalet hos kyrkorna. Därför är det befriande och uppfordrande att nu få åka iväg till Genevé för att möta världens kyrkor i Kyrkornas världsråds centralkommitté. Där är nämligen alltid världen i fokus. Det globala perspektivet. Per definition.

Ekumenik som kommer från ordet Oikos betyder Guds hushåll. Och med världens kyrkor samlade är det självklart att tron inte är en privatsak. Tro handlar om rätta relationer till Gud, andra människor, skapelsen, om bröd som mättar hunger, rent vatten, rättvisa och försoning. Det handlar om inre och yttre frid och fred. Som kristna försöker vi leva i samklang med det budskap Jesus framförde: ”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren” (Lukas 4:18f) och ”Jag har kommit för att de ska ha liv och liv i överflöd” (Joh 10:10).

Detta är det första mötet med Kyrkornas världsråds nyvalda centralkommitté sedan generalförsamlingen träffades i höstas i Busan, Sydkorea. Nu ska det tema som bestämdes då – ”På en pilgrimsfärd mot rättvisa och fred” – implementeras. Vi ska samtala om kyrkornas uppdrag i världen, vår mission. Det kommer att handla om fattigdomsbekämpning, migration, trafficking och världens pågående konflikter och krig, därmed även miljöfrågorna. Vi ska samtala om faktiskt arbete och prioriteringar, sätta strategiska planer för de kommande åren. Vi kommer också att anta ett antal olika skrivningar och fatta beslut om just kyrkornas ansvar och påverkansarbete gentemot den politik som förs i olika länder och i världen. För kristen tro är ingen privatsak.

Jag ska fortsätta rapportera men var gärna med i förbön för detta möte och låt oss tillsammans be, med världens alla kyrkor: ”Livets Gud, led oss till rättvisa och fred”.

Sofia Camnerin