Hela världen

Publicerat 2014-11-15 av Lasse Svensson

IMG_3191

När jag skriver detta blogginlägg sitter jag i en båt på världens längsta och viktigaste flod – Nilen. I alla fall säger guiden att det är så. Jag befinner mig på besök i Egypten och hos vår samarbetskyrka The Synod of the Nile som är en presbyteriansk kyrka. Anledningen till att denna resa blir av just nu är att seminariet här – The Evangelical Theological Seminary in Cairo – firar 150 år. I morgon åker jag vidare till Libanon och Beirut för att där möta Fadi Dogher som är kyrkoledare i Nationel Evengelical Synod of Syria and Lebanon.

De gånger jag haft förmånen att representera Uniting Church in Sweden (Equmeniakyrkan) internationellt är det slående hur stor skillnad religionen och trons plats har i samhället jämfört med i Sverige. Det personliga planet kan man såklart inte uttala sig om men vad det gäller synlighet i samhället menar jag att det finns en tydlig skillnad. Det gäller också förhållningssättet till religion och religiositet.

I Egypten hoppas man nu att det kan bli parlamentsval under först halvan av våren någon gång. Med den arabiska våren i färskt minne och med två tidigare presidenter i fängelse är det inte utan att det finns en viss spänning kring det politiska läget i Egypten. Refat Fathy som är kyrkoledare i The Synod of the Nile tror att valdeltagandet kommer vara högt, inte minst bland kristna då man nu också kan rösta på en person som är kristen. Och det menar han att många muslimer också gör. Han gissar att det kan bli ca 20 % kristna i parlamentet medan det i hela landet bara finns ca 15% kristna.

Jag tänker på hur det är i Sverige. Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister bekänner sig som kristen och talar om Jesus som förebild. Hon berättar om hur hon upplevt att Gud har kallat henne till att hjälpa människor som har det sämre, att göra världen mer rättvis. Kritiken låter inte vänta på sig och i media raljeras det över hennes tro. Religionsfrihet verkar ibland snarare handla om frihet FRÅN religion.

IMG_3162

Här i Egypten blir det så tydligt med glädjen över att man får utrycka sin tro fritt. Det blir så tydligt att religionen och tron är något som stärker samhället, som ger mening och rytm. I Sverige är kyrka och stat skilda åt och det är bra. Men kyrkan, staten och också andra trossamfund bygger samhället tillsammans. Det är viktigt. Det är och behöver inte vara det ena eller det andra.

Trots den senaste tidens märkliga påhopp på Alice Bah Kuhnke tror jag ändå att vi just nu ser religionens återkomst. Det materiella världen vi tillbad har liksom inte levererat som vi trodde. Vi ser fler människor runt oss tala om sin tro. Vi får fler nya svenskar som ser det som självklart att ha en tro och en ynnest att få utöva den. Då syns den också.

Detta utmanar mig. Vi har dessa dagar haft samtal om hur klimatet och situation för missionärer kan bli bättre. Missionärer i Sverige alltså. Det finns en del i vårt sammanhang och de kommer bli fler. Kanske kan din församling stötta? Vill din församling ta emot en medarbetare från till exempel Syrien eller Egypten?

Världen krymper. Men Nilen är fortfarande världens största flod. Säger han igen.

IMG_3155