Om arkivprojektet Öppna Missionskyrkans arkiv

Publicerat 2015-05-31 av lauraneill

Vad händer med Öppna Missionskyrkans arkiv-projektet denna dess sista vår?

Projektet är nu i en intensiv sista fas på grund av kommande ombyggnation av Riksarkivet – de arkiv som finns i Marieberg ska flyttas till depån i Arninge.

Vår arkivarie Karl Larsson tillbringar en stor del av sin tid i Marieberg. För att bli klara med projektet i tid har vi sedan januari även arkivarien Jan Ohlson anställd; det är honom ni ser bland arkivvolymerna på bilden. 

Vår tidigare arkivarie och projektledare Katarina Thurell har bidragit med inlägget nedan.

Riksarkivet våren 2015

Riksarkivet våren 2015

 

Vi började redan 2010 efter det att Missionskyrkans kyrkokonferens beslutat att avsätta medel till projektet. På Riksarkivet hade sedan 1980-talet arkiv lämnats från dåvarande Missionsförbundet, ofta betingat av platsbrist. Arkivleveranserna blev därför rätt så röriga och placerades i sin tur på Riksarkivet i mån av plats, utan möjlighet till överblick. Men med dagens verktyg – bärbara datorer, mobilt bredband och ett kraftfullt registerprogram har vi äntligen gått i mål!

Idag 2015, fem år efter att vi började, är Missionskyrkans huvudarkiv samt omkring 250 olika delarkiv välordnade och möjliga att hitta i – mer än en halv kilometer handlingar. Huvudarkivet är helt ordnat och förtecknat, av övriga delarkiv som ingick i Öppna Missionskyrkans arkiv-projektet återstår i skrivande stund endast cirka 13,5 hyllmeter att ordna och förteckna.

Det har varit ett tufft och svårt arbete, nog det krångligaste arkivet jag har jobbat med i mitt yrkesliv. En förhoppning är nu att forskare av alla slag – släktforskare, hembygdsforskare, författare, journalister, professionella forskare, tar sig an samlingarna och med nyfikenhet undersöker vad som finns i arkivboxar och aktomslag. Med nya glasögon och nya frågeställningar behöver yngre forskargenerationer undersöka källmaterialet.

Det finns en stor bredd bland de olika arkiven. Huvudarkivet innehåller förstås alla beslut i protokoll, all viktig korrespondens och räkenskaper. Alla donationer under åren är noggrant bokförda och testamenten och donationer upptar en stor arkivserie. I missionsstationsarkiven möter vi det praktiska missionsarbetet, från att bygga bostäder, kapell till att bedriva sjukvård. I personarkiven från pastorer, missionärer och 1(sic!) församlingssyster möter vi det personliga, de privata breven och dagböckerna, anteckningsböckerna, predikoutkasten, hoppet och tvivlen.

Så kan man nu säga att vi inte behöver göra något mer nu då, nu är vi klara? Nja, inte riktigt. Delar av Missionskyrkans, Baptistsamfundets respektive Metodistkyrkans arkiv återstår att ordnas, registreras, förvaltas liksom även deponeras på Riksarkivet. Och det går också att se att det finns mycket historia som inte finns bevarad: ingen kvinnlig pastor har lämnat in sitt personarkiv, det vore också intressant att veta mer om diakonernas arbete från 1960-talet och framåt.

Tänk om du som läser det här vill komma igång med dokumentationsprojekt: t ex intervjua medarbetare i församlingsliv och missionsarbete. På lokalt och regionalt plan kan det här göras i samverkan med folkrörelsearkiv, men visst vore det fint om det arkivcentrum som planeras för Equmeniakyrkan kan fokusera också på insamling av just det som saknas? Hör gärna av dig till oss på arkivet (at) equmeniakyrkan.se om du har arkiv, fotografier, filmer, ljudband som du inte vet vad du ska göra med – kanske är det en pusselbit som just saknas för att kunna teckna vår gemensamma kyrkas historia?

Katarina Thurell
arkivarie

Se arkiven i NAD (under uppdatering) här.